Nu har jag äntligen fått hjälp eller snarare en diagnos på varför jag får så ont i mina höfter och ben.
Har besökt sjukgymnasten 2 ggr och hon kan konstatera att jag är överrörlig
i höfter och knän och därför när jag går mycket eller gör för stora rörelser får jag ont.
Detta är inte mycket mer att göra åt än att träna just musklerna i bäckenet vilket jag lättast gjorde på en pilatesboll enligt henne.
Så nu har jag införskaffat mig en boll och ska nu rulla omkring på den.
Jag tycker dock att det är skit svårt att ta sig tiden hemma att göra någon form av träning
men jag ska försöka att vara duktig så får vi hoppas att det hjälper litegrann.
Viktväktarna i all ära men just nu är det sunt förnuft som gäller hemma hos mig .
Och det känns som det är dax att plocka fram den gamla hederliga kostcirkeln.
För nu när jag totalt har minskat ca 7 kilo
och kommit igång med träningen så funkar det inte längre.
Jag har fått igång min ämnesomsättning och jag har kommit
så långt i träningen att jag kan börja prestera mer och mer.
Men min kropp skriker efter mat, dygnet runt är jag hungrig
och det känns som jag skulle kunna äta en häst.
Så nu får jag lägga om kosten och tänka mer efter mitt behov för den träning jag gör.
Och min sambo tror att jag har ätit för lite protein och därför är konstant hungrig.
Och det kan nog stämma då jag äter mycket grönt och pasta.
Så nu tänker jag om och hädanefter ska jag tänka efter
kostcirkeln och få i mig mer protein. så får vi se hur det fungerar .
Jaha då har man lyckats att ta sig igenom 3 veckors diet
och också förmodligen dom svåraste veckorna.
Det känns som om jag kommer att klara av att gå ner
6 kilo på 6 veckor trotts att det går väldigt sakta.
Men jag känner att jag mår bra just nu och det är inte längre så svårt att avstå ifrån godsaker.
Just nu är jag varm i kläderna och behöver inte räkna points för att veta vad jag ska äta.
Utan det jag har hemma är det som är ok att äta.
Visserligen kan jag erkänna att jag äter ganska ensidig kost
men det har nog mer med lathet att göra.
Har också kommit igång bra med träningen och jag känner att jag orkar mera.
Om det syns på kroppen vet jag inte men jag kan i alla fall känna
att vissa kilon är borta och det känns som huvudsaken.
Nu är det bara att kämpa vidare och nästa delmål
blir om 3 veckor då jag totalt ska ha gott ner 6 kilo.
Har senaste veckan känt mig som tagen ur en gammal
gympa film från 80 talet med mina
stora hörlurar när jag är på gymmet.
Men saken är den att mina gått sönder och att träna
utan musik är inget kul så Fridas lurar har fått duga åt mig .
Det är tur att jag inte tycker saker är såå pinsamma.
Blir faktiskt lite full i skratt varje gång jag är på gymmet
och man träffar på alla dessa olika människorna.
Jag tränar på ett lokalt nyckelgym där alla slags
människor tränar från gammal till ung.
Det är bla. unga killar som kör tunga vikter,
äldre män som kör länge och för hälsans skull,
det finns hurtbullarna som kan allt om träning
och orkar hur mycket som helst ,
och så dom yngre tjejerna som kör lätt för att inte riskera
att lukta annat än Ldb och få frissan förstörd.
Och så finns det jag, som tror jag är lika vältränad
som GI jane men inte ens är vältränad ,
har 80-tals lurar och skiter i hur jag ser ut i håret eller om jag svettas.
Fast träningen blir i alla fall av som planerat
och en dag kanske jag också tillhör hurtbullarna
En hel hög av utmaningar…
Läste för ett tag sedan på syster Wojtans blogg att hon
tänkte utmana sig själv med att gå ner 6 kilo på 6 veckor.
Och blev genast sugen att hänga på hennes utmaning ( igen ).
Denna gången känner jag mig ganska motiverad och jag vet hur man
gör så det är bara att ta sig i kragen och sätta fart.
Så jag startar i morgon och har fram till den 14 februari
på mig att gå ner 6 kilo.
Någon som vill hänga på min utmaning ?
Ja nu är jag igång ( igen ) och kör viktväktarna.
Den här gången måste jag lyckats att gå ner dom sista kilona till min målvikt.
Jag startade 2007 och då stod vågen på 97 kilo nu står den på 77 kilo.
Min målvikt har alltid varit 69 ( för att få känna på hur det är att ligga på 60 )
Nu måste jag lyckas ….
Men rent psykologiskt så är jag hungrig hela tiden och tänker konstant på mat.
Vilket är konstigt då jag äter massor , skillnaden är att maten är nyttig
Men min kropp skriker just nu efter socker.
Bara att stå emot…







